Oh my, nytt rekord här va, morgonkaffet intogs klockan 15:34. Ja jävlar.
Skulle egentligen käkat brunch med två av alpresetjejerna klockan elva (vi blev sex stycken till slut, fin-Kakan och två av hennes kompisar hänger med också!) men Åsa var sjuk och avbokade vid halv elva-tiden.  
Synd men skönt, tänkte jag som hade sovit i fem timmar och kröp ner hos Tigerkorven igen. Och sov till två. TVÅ! En hundpromenad senare sitter jag här och ska äta frukost medan det mörknar utanför köksfönstret. Skjut mig.

Där jag växte upp i Ångermanland är det mörkt hela vintern. Mellan 10 och 14 är det väl normalt dagsljus men före och efter så är det bara något konstigt mellanting. Kolsvart när man åkte till skolan på morgonen, ljust när man tvingades ut på lunchrasten och mörkt igen när man kördes hem. Och ett helt kompakt mörker, inte som här i stan.

Jag fattar inte hur ni som bor kvar klarar det. Hur klarar ni det?

3 reaktioner till “Varde ljus!

  1. Vi är vampyrer hela bunten. På somrarna sitter vi inlåsta i källarna och undrar hur ni andra står ut med att solen aldrig går ned.

  2. Varje år i perioden november-februari fattar jag inte att jag flyttade norrut till STOCKHOLM. Jag älskar Stockholm men de månaderna med mörkret och kylan och plåtbänkarna på tågperrongen som är designade av någon jävla urinvägsinfektionssadist… Jag blir en svag människa av vinterjävelen.

Kommentera