Okej, för att klargöra, det var alltså Tobbe som i bilen på väg hem droppade att det kliade i halsen. Fan vad ledsna vi blev, SOM vi peppat inför besöket!
Så vi satt där och deppade och funderade på hur vi skulle lösa problemet.

Så här ser det ut i mitt huvud efter femtioelva timmar på olika kattforum:
1) Kattungar mer allergena är vuxna.
2) Tio katter är mer allergena än en.
3) Folk som bara är lite allergiska kan bli immuna om de umgås med sin katt en tid.
4) Folk kan vara superallergiska mot en katt, men inte mot en annan även om det är samma ras. 
5) Om man tvättar katten ofta + håller ordentligt rent hemma så minskar allergin.

Kontentan blir att om vi inte provar med exakt den här katten så kommer vi inte få veta. Uppfödaren har alltid 14 dagars öppet köp (låter skithemskt när det handlar om djur) så att den nya familjen får känna av läget, och se hur det funkar med andra djur i huset osv.
Alternativen är alltså: a) ingen katt, eller b) ha en gollig kattunge på prov men riskera att gråta ögonen ur sig och lämna tillbaka den.

Vi tar chansen. Nu ska han bara veterinärbesiktigas och sen kan vi hämta honom. Vi längtar ihjäl oss.

Ps: Tobbe har såklart umgåtts med katter innan, men bara känt av allergin pyttelite, alltså inte så att det var någon fara. Det var till och med han som började prata om att skaffa katt. Och de här hade tio katter i sin lilla trea, så det var ju ganska mycket… katt där, om man säger så.

15 reaktioner till “Det blir en katt!

  1. Min gubbe är också allergisk men när vi träffades hade jag fyra katter. Genom åren blev det att vi flyttade ihop och han fick testa sig igenom katterna för att se vilka han var mest allergisk mot. Förvånansvärt nog så kan det vara stor skillnad.

    Han äter regelbundet Zyrlex och vi har två bondkatter som sover i vår säng. Vad jag vet, så både lever och frodas min man. Det gäller dock att städa, tvätta och se över katternas päls så att det inte blir för mycket.

  2. Jag är inne och läser din blogg nästan varje dag men brukar inte lägga några kommentarer men nu ´måste jag : )

    Vi har två st kissar där hemma. Robert började utveckla sin allergi för kanske 1 år sedan ( vi hade kissarna i 2 år innan den kom), och har sedan dess gått omkring med rinnande och kliande ögon. Lösningen blev att vi (tyvärr) slängde ut dem ur sovrummet vilket dem var sådär nöjda med, och när han känner att det verkligen inte går så tar han sig en piller mot pollenallergi vilket funkar utmärkt även mot kattallergi. Nu på vinterhalvåret är det värst, sen mattas det av längre fram.
    Det går alltså att ”leva med katt” även om man är allergisk, men det krävs en del : )

    Det blev långt men ville bara skriva att det går om man vill…

    Lycka till!!

  3. Sambon här hemma har alltid varit allergisk mot katter men så träffade han min stora svarta prins o kände inget alls. Sen skaffade vi vår nya Sessa och han känner inget av henne heller o då sover ändå katterna i sängen:) Så det finns hopp!!!!

  4. Min dotter är kattallergisk och Mattias hade ju katt när han och jag blev tillsammans. När vi planerade att flytta ihop visste vi att vi chansade. Hon reagerar på mina föräldrars katter och måste äta Loratadin om vi ska dit, men här hemma är hon omedicinerad och det funkar. Tydligen hade vi turen att just vår katt funkar. Just nu sover han i hennes säng. 🙂

  5. Jennie: Ja, jag tror också det. annars kan vi ju gå och undra hur det hade blivit i all oändlighet.

    Jojjo: Åh, tack! Fler solskenshistorier åt folket!

    Linnéa: Åh, ja underbart, tack! Precis sånt vi vill höra/läsa mer om!

    Fifi: TACK!

  6. jag är lite känslig mot kattungar men inte vuxna katter. kan känna lite bara om de typ legat i mitt ansikte och gosat en hel eftermiddag. men OM han är allergisk går det ju att gå och spruta in sånt där grejs som sja göra att man tål katter bättre, det har maggis ola gjort och de har två katter hemma coh det går hur bra som helst. och så får de aldrig vara i sovrummet.

  7. Jag har levt med katt hela mitt 30-åriga liv och helt plötsligt blivit allergisk mot min skrutt… 🙁 Med noggrann städning och inte allt för mycket uppe-i-ansiktet gos går det dock ganska så bra. Och han är i vilket fall helt klart värd det! <3

    Lycka till med er misse, söt som socker ju!!!

  8. Åh, jag tror ni gör helt rätt. Men så är jag ju också en sån som hellre tar ut saker i förskott – det är skojigare att va glad ett tag än inte glad alls!

    Helt enkelt: NJUT av de två veckorna om inte annat! Stress & oro försämrar också för allergin. Njut bara 🙂

  9. Kitty: Ja, det var en av anledningarna till att rexarna kom upp från början. Jätteglad över att du berättade att din kompis tål din katt, vi hoppas på det bästa!

    Karin L: Hade det gällt mig så hade jag lätt ätit medicin, är ju pollenallergiker så jag har badrumsskåpet fullt. Vi får se hur det blir, jag hoppas ju att det ska gå bra utan.

    Katta: En snabbt övergående i så fall, plus att det satt lite i näsan också. Men jag kanske kan få honom att tro att han bara är ”lite förkyld” de närmsta 15 åren? Tror du?

  10. Det är inte bara en vinterförkylning på gång (hoppas, men ändå inte, du vet) – sonen har legat hemma med halsinfektion och jag har blåsor i hela munnen… kanske något sånt.

    Kände han något i ögonen och näsan?

    Jag tror på förkylning. Japp, så måste det vara!

  11. Fine lille kattmannen, klart att han måste få komma hem till er. Kanske att Tobbe skulle kunna få allergimedicin utskriven? Det funkar ju inte för alla, men jag har ett par vänner som kan ha katt tack vare piller.

  12. Bra att ni väljer rex iaf, de är ju snällare för allergiker. Jag har en vanisnnigt allergisk kompis och hon kan vara hemma hos mig och min cornish utan problem.
    Skitsöt är han också! Rexar är världens bästa katter. Jag hoppas allt kommer att gå bra för er och er nya bebis!

Kommentera