Det ska bli sommar till helgen.
På köksbordet ligger min nummerlapp till Springcross. I Everöd ligger min ompackade fallskärm. Jag kommer inte ha en ledig helg den närmsta månaden så det blir ingen hoppning förrens i mitten av juni om jag inte kommer igång nu.
Och just det, jag har inte löptränat sedan innan Malaysia. Och Cilla är på släktmojs så jag kan inte bo hos henne om jag åker till Sthlm. Men å andra sidan anmälde jag mig utan att springa förra året OCKSÅ. Förvisso med legitimt skäl men ändå. En viss värdelöskänsla infinner sig dock.
Vad ska jag göra?

8 reaktioner till “Beslutsångest deluxe

  1. Du kanske kan åka till Everöd, hoppa och hänga med kompisarna och springa en sväng (typ lika långt som loppet) nån gång under helgen. Om du vill springa förstås (håller med föregående talare, såklart man ska göra det man vill). Ärligt, spela roll om man springer nått himla lopp men nån nummerlapp. Stegen är inte värda mer för det. Det är mysigare att springa själv i skogen…tycker jag.

  2. Klart du skall hoppa! Inget snack. Åka till Stockholm och löpa ensam; eller hoppa i solsken med glada kompissar. Vad f… tänker du på? 😉
    Träningsvärk i armarna och ryggen kommer kännas mycket trevligare än i vaderna!

  3. Känns som du vet innerst inne…åk till everöd, du är ju grym även om du skiter i att springa så bort med känsla av värdelös. Springa gör man för det är kul, livet är för kort för att slösa på måsten.

  4. Du vill ju hoppa. Du ska göra det du vill inte det pliktkänslan säger att du ska. Springa kan du göra ett annat år.

Kommentera