Som den prylbög jag är så blir jag helt nervös av att läsa såna här saker. Ann-Christin har alltså (tillsammans med sin familj) köpstopp i ett helt år. Allt onödigt krafs som veckotidningar, sushiluncher och flaschiga ögonskuggor går bort.
Himmel… Det är ju helt fantastiskt! Och så läskigt att jag blir helt svettig bara jag försöker föreställa mig att jag själv skulle göra samma sak.
Det är ju helt galet vad störd man är.

2 reaktioner till “Köpstopp i ett år?

  1. Fast efter ett par veckor (lite patetiskt lite jag vet, men ändå) så infinner sig ett litet lugn. Som om jag faktiskt lyckats hoppa ur hjulet för ett tag. Har varit rätt duktig en månad och det känns skönt. Fast det är klart, en lagoverall måste jag ju ha, det är inte förhandlingsbart med mig själv.

Kommentera